Bröllopsinbjudningar, kyrkoprogram med mera

Oj, nu var det länge sedan jag skrev något bröllopsrelaterat. Verkligheten har ökat farten, och vi planerar paus om knappa 10 dagar då vi åker österut ett tag. L skriver frenetiskt japanska fraser på kylen, jag glömmer att memorera dem. Kanske kan jag lita på stora ögon och ett sumimasen!

Vi har börjat plocka ihop bilder, saker, pinaler från vårt w2007 och jag tänkte posta ett axplock då och då. Först ut är en summering av alla våra trycksaker. Härmed presenteras, inte utan viss stolthet, inbjudan, kyrkoprogram och en hel del annat!

The complete collection

Inbjudan! Mamma strök alla band och knöt alla rosetter. Mer om tillverkningen här.

Själva inbjudningstexten.



Fliksystem.

Övernattning.

O S A-kort bakifrån

O S A-kort framifrån

Framsidan på kyrkoprogrammet

Uppslag

Baksida

Menyn!

Vattnas i munnen bara jag tänker på den..

I menyhäftet hade vi även bordsplacering och beskrivning av alla gäster. Några siffor blev fel, brudgummens syster visade sig vara förlovad med vår favoritflygvärdinna men inga sura miner för det!

Korta texter om gästerna kanske är lite väl klassiskt men var toppen.

Danskort. Jag hade en synnerligen vetenskaplig plan över hur jag skulle få alla att dansa med några väl utvalda personer. Hann inte riktigt med, men dansen var väldigt aktiv och jag vet att åtminstone Jill letade rätt på alla namn på hennes kort :D

Min svärmor knöt 90 små små tyllknyten..

Drinkbiljetter. Vi hade en för champagne/öl/vin och en för våra drinkar. Turligt nog är vi väldigt förtjusta i just en svart och en vit drink...

Blixten gör inte riktigt kortet rättvist. Pappret är svart Plyke från Map med vit penna på.

Channeling Nigella

Emi hade en massa plommon över

Den där fiskbensrensaren är ett av de mest praktiska kökssredskapen.

Koka, koka i socker och sånt.

Och som vanligt köper man en massa saker man inte använder. Just den här gången använde jag bara Atamon, Natriumbensoat och Parafin.

Skakas en gång i veckan. Nu vet ni.

Precis som på TV - allt är klart i ett nafs! Av ungefär fem kilo plommon blev det en och en halv liter saft, fyra burkar sylt och två mysiga glasburkar med vad som är tänkt att bli jul-plommon-likören.

(Jag tror den plötsliga husmorsrollen blev för mycket. Natten efter drömde jag om Hallmarksex, ni vet sånt där som man ser före och efter men aldrig det syndiga i mitten, med Martin Gore. Sedan övergick det till mardröm med så mycket regn att vigselringen sköljdes av, och jag vaknade upp krampaktigt hållandes om maken...)

En nål i en höstack

Igår var L och jag hos vår underbara fotograf. 1 bildspel, 140 bilder och en timma senare var vi alldeles vimmelkantiga. Med oss hem kom en DVD med resterande 398 bilder - alla lika fantastiska. Det var bilder på förberedelser, bilder av ceremonin, gäster, duvor, praliner, tårtor, omgivningen, middagen och mycket mer. På något sätt har hon lyckats ta en mångd dramaturgiskt otroliga bilder utan att vi upptäckt henne. Sveriges mest diskreta fotograf?

Nu har vi ett lyxproblem famför oss. Utöver Paulinas bilder, har vi bett våra vänner skicka oss digitalbilder. Och inte att förglömma, bilderna från de 15 engångskamerorna... Vi vill såklart visa upp bilderna på bästa sätt, men hur? Collage? Album? Massor av småtavlor på vägg? Hur gör vi nu? Tips mottages tacksamt!

Bild: Min underbara brudbukett fotograferad av Paulina Westerlind.

Kära Amie Del 2

Kära kära Ammie

Det var länge sedan jag skrev till dig nu. Senast var i April om tiden fortfarande går som den ska. Häromdagen kom det elektroniska budskapet med tid för bröllopet - februari 2009. Nu hukar sig säker en och annan läsare, det är ju väääldigt långt kvar?, men är det något jag lärt mig om bröllop är det att tid, ja tid kan det aldrg finnas för mycket av.

Sist jag skrev handlade det en del om typ av bröllop, en del om planering, en del om cashen och att inte glömma varandra. Mannen och jag, vi har bråkat en hel del under året men också knutit varandra starkare och starkare till varandra. Vi är ett team nu. Han och jag mot världen. Men nu var det inte oss det handlar om, utan om dig. Och såklart, din blivande man!

Som sagt, när det gäller bröllop finns det absolut inget som heter för mycket tid. Så om du inte redan gjort en inspirationspärm är det hög tid att göra det nu. Skaffa pärm, ett litet index, plastfickor och vita hålade blad med lite högre gramvikt. Man kan ha en pärm, och man kan ha en pärm per område. Ambitionsnivån är din. Mitt förslag är att ha en punkt per plats i index, och bara samla inspiration fram tills februari. Då gör du första utrensningen. Och då ska jag ge dig mitt digra bibliotek av länkar som säljer de mest otroliga bröllops-saker... :D

Så, pärm klar, plastfickor i. Nu, fundera över budget. Inte så kul men väldigt nödvändigt. Jag vet att du redan funderat över lokal, tema och lite mer kringdetaljer så nu är det dags för allvar. Hur ser det ut, kommer ni betala allt själva? Kommer släkten bidra? det är väldigt skönt att ha diskussionen igång, för är det något som ger upprörda känslor (förrutom gästlistan då) så är det pengar. Om man inte heter Melania Knaus då.

Gör en ungefärlig uppställning på intäkter och kostnader. Ta gärna hjälp av de som finns i bröllopstidningar, och anpassa till era behov. Och oroa er inte, det är flera månader till februari...

Vi hörs snart söta du, nu ska jag fundera vidare på det där med vilken av de 450 bilderna som ska publiceras i dagspressen.

/U

Rättelse!

Den roligt bloggande och även relativt nygifta I nöd och lust påpekade att det finns en AP butik i Oslo! Så, jag lägger för säkerhets skull in en bild på ALLA butiker i Europa :)

Det kan vara så att jag inte ser Oslo som en shoppingstad. Alls. När sex-pack öl kostar över 130 NOK, då är jag nära att generalisera alla andra produkter med..

Wildhorse i "vill-ha"-kategori

Och sedan finns det ju saker som går ver alla gränser med. Som skapar omedelbart köpsug. Som nya iPods. Eller iPhone. Eller vad som helst nytt och snabbt från Apple?

P.s Jag erkänner, även om det sitter långt inne - det grämer mig något oerhört att min käre nygifte kollega Anton (grattis!), och till och med min man L, har spotify och inte jag. Grrrrrr..... D.s

Calleth you Limited edition cometh I

Ryktet har gått en längre tid, men nu verkar det äntligen hända något. Det kunde nästan lika gärna varit Urban Outfitters/American Apparell/Kiehl's detta inlägg handlade om, men...

Senare i höst öppnar Agent Provocateur sin första Norden-butik. Jag är både glad och lite rädd, glad-rädd, kan man säga så? Glad såklart för att de silkiga, lyxiga underkläderna äntligen finns inom räckhåll. Silkespappersinslagna underverk i rosa paket med svarta band runt, i likaledes snällsyndiga påsar. Samtidigt; avvaktande för spridningen. Djur av min sort svarar mer än gärna på lockrop i form av limited edition. Tillgänglighet lockar inte riktigt, varför äta det som finns på menyn när bara kreativitet sätter gränserna? (Well, en rejäl rea är ju såklart ett wildcard i alla kategorier...)

Mitt levebröd består av reklam och kommunikaton, och man kan tycka att jag borde genomskåda ett så enkelt trick som en limiterad upplaga. Inte ens den utökade vetskapen om marknadsföringstricket får mig att vilja avstå en till och med prishöjd vara(om den faller inom rätt kategori vill säga), tvärtom. Nu finns det ju undantag även inom limited edition-kategorin; NK har just nu en kampanj för att locka just sådana som mig att spendera ännu mer i sitt höst-spel "Begränsad". Men icke biter det på mig. Det är för nära. Lite för insmickrande. Hade de haft samma kampanj i en hemlig källare, där man bara kan betala kontant och inget garanterat finns i din storlek, ja fråga mig då!

Nåväl, kontentan; det finns egentligen bara ett varumärke i dagsläget jag gärna skulle se importerat till Sverige och det är Carrefours matavdelning (ok, Fauchon går också bra. Eller Whole food). Fram för långa gångar av fantastiska matprodukter och ostdiskar som räcker Stockholm maraton runt! Ge mig gärna praktiska importer, men hejden er butiksinnehavare - rör inte mitt varumärke!

Vera åt folket!

I raden av designsamarbeten mellan olika varuhus och kedjor har nu turen kommit till Kohl's. Vera Wang har skapat en linje anpassad till varuhuset med skor, kläder, accessoarer och lite inredningssaker. Jag är inte odelat positiv men visst finns där en hel del godbitar! Jag kan tänka mig:

Finfin inredning i mörka färger

Stligt nattplagg. Kanske kan fungera som tunika med?

Toppenbustier. Liknande från Maidenform hade jag under klänningen, fast i vitt... Väldigt bekväm, enkel och snygg design och garanterad va-va-voooom-effekt!

Söta skor. Ingen nyskapande deisgn men jag kan se dessa som "under skrivbordet att ta fram när det vaknas fest direkt efter jobbet"-skor. Hängde ni med?

Rearåttan slår till igen

Thalia har rea.
Har du vägarna förbi korsningen Sibyllegatan/Karlavägen i Stockholm finns ingen ursäkt. Ska det reafyndas så ska det vara couture!

Den första September tjugohundrasju

Ja, var börjar man? Efter mer än ett års planering, 9 kilo minus på vågen och jag vet inte hur många turer till posten för att hämta Ebayade paket var det äntligen dags för Dagen D! Veckan innan bröllopet var verkligen anti klimax; allt skulle sista-minuten-fixas med trycksaker och logistik, samtidigt blir jag magsjuk. Rekommenderas inte! De där sista powerwalksen var bara att glömma. Nerver kan ni undra, men icke, jag kände mig som Zen själv. Men när magen fortfarande inte var glad på torsdagen började jag bli rätt stressad.. Ett par liter pro-viva senare kändes det äntligen som att alla bakterier var där de skulle. Men, till saken; jag har försökt göra en sammanfattning av Dagen D, kanske världens längsta blogg-inlägg?, och bilder kommer snart :D

Torsdag
L och jag anlände till Thorskog redan på torsdagen för att samla oss inför bröllopet. Rekommenderas! Nu låter det här hur lugnt och skönt som helst, men dagen hade spenderats med frisörbesök, en sista koll på brudbukett/tärnbukett/corsage/näbb-krans, jakt på tryckeri för de sista sakerna (well, nästan allt för att vara ärlig) och en snabb kaffe med min pappa. L hann dessutom splea golf med sin syster på något magiskt vis.

Efter många om och men anlände vi till Thorskogs slott. Vi åt en delikat middag, badade ensamma i de vedeldade karen och sov kungligt i sviten Linné. Att komma till platsen man ska gifta sig på några dagar innan är verkligen att rekommendera! En kväll att vara ensamma innan gäster anländer och att kunna reflektera om vilka vi är, hur vi ser på framtiden tillsammans och vad vi var på väg att göra. Allt i vedeldade kar under stjärnorna. Japp, om inte det är romantiskt så...

Fredag
Frukost till rummet. Lyx! Fortfarande var det en tusen och en saker kvar, och inte mycket tid återstod...

Efter lunch började de första gästerna anlända, och klockan halv fyra var det dags för kyrkorepetition. Vi testade att tåga in med tärnor, utan näbb, med bestman och lyssnade sedan på Thomas, organisten Elvira och den fantastiska kören. Det var väääldigt pirrigt, men kändes fantastiskt.
På kvällen åt vi och de närmaste i bröllopsföljet en toppenbuffé i Jägarsalen. Tärnorna och jag hade hår- och makegenomgång innan det var dags för vedeldade kar igen :)

Min MOH och jag sov i samma rum och L sov i annat. Natten var orolig och jag tror faktiskt att jag såg ett spöke.. i dimman över den lilla pitch- och puttingbanan såg jag en sak, men jag blev inte rädd, utan snarare tryggare. Hur konstigt var inte det? Och ja, jag var helt nykter!

Lördag
Så var det ÄNTLIGEN bröllopsmorgon! Underbar morgon med tidig höstkyla i luften och vacker dagg och dimma över gräsmattorna. Vi duschade och åt frukostbuffé. Mina tärnor och jag låste in oss i rum Miriam där all världens smink- och hårprylar låg uppradade. Frisör-Ulla började ordna med blivande svärmor, och jag lade primer och makeup-bas innan min sötaste maskör-tärna Anna tog vid.

Anna hann dessutom med att ordna alla tärnornas hår, nästan alla tärnornas make och samtidigt ge mig sin odelade uppmärksamhet, det är vad jag kallar multitasking.. Sedan gick allt av bara farten; Ulla gjorde mammas hår, mitt hår, klädde på mig allt och Anna duttade och fixade. Just det, goda sopp-lunchen hann vi också med! (och lite smygrökning på balkongen..)


Pirr i magen när en gammal vacker Bentley från 1962 kom och hämtade mig, Anna och Ellen. Magiskt att sitta i bilen på väg till ett av livets viktigaste ögonblick, med två av sina bästa vänner och se ut över underbara sol-moln! iPoden åkte fram, och Apoptygma Berzerk var med mina nerver :)

Framför kyrkan står L, bestman, näbb och mina andra tärnor och väntar. Plötsligt står vi i vapenrummet, plötsligt börjar klockringningen och sedan är det vi som sakta skrider uppför altargången. Magiskt. Kristin, vår underbara präst, ler mot oss och utstrålar glädjefyllt lugn. Ceremonin kan börja...

Psalm, läsning av L's syster, läsning av Kristin och solosång av Thomas ackompajnerat av kören. Jag fnittrade, L skakade. Tänkte "nu kommer han svimma" men icke då. En mäktig känsla i kyrkan, och en kärlek och en värme som bara 82 personer som utstrålar glädje kan skapa. När Thomas började sjunga hördes sniffanden från blivande mannen, och sedan bröt det loss. Det var kvinnor som grät, barn, män. Jag försökte djupandas (annars hade nog mascaran aldrig hämtat sig) och blev styrkt och glad. Allt var helt enkelt underbart. Efteråt smet vi upp på läktaren och pussades medans alla tågade ut till körens "Caravan of love". Väl ute mötes vi av ett ton ris och vita duvor släpptes upp. Sedan började gratulations- och kramkalaset. Alla var där. Och några till. Fantastiskt.

Efter en sväng upp till hemlig plats för fotografering kom vi till tillbaka till Thorskog. Applåder, sabrering och såpbubblor väntade oss. Vi fotograferade oss i alla möjliga tänkbara konstellationer; jag och mamma, L och bestman, jag och tärnor osv osv In i Orangeriet och ett helt ljuvligt dukat bord med de mest fantastiska blommor. Vi hade som bekant tema i vitt, svart och créme-färg, och det var genomgående i dekorationer och blommor. (Lovar, så snart alla bilder kommit från fotografen ska vi lägga upp!) Det är en obeskrivlig känsla att äta det godaste, dricka underbara viner, höra de mest fantastiska tal avlösa varandra och se sin familj och alla sina vänner sitta tillsammans.

Middag efterföljdes av pralinbuffé, kaffe och senare tårta och champagne innan dansen tog vid (tror inte jag behöver gå in närmare på den efter föregående inlägg...). Bröllopsvalsen (Somewhere over the rainbow med Kylie Minouge) var lite knyckig men jag tror publiken fick sitt lystmäte med vårt, som kvällspressen så populärt kallar det, dödslyft...

Innan bröllopet fick vi höra att någonting alltid går på annat sätt än man tänkt sig. Vi resonerade så, att om man planerar så långt och gott man kan, har vi i alla fall gjort vårt absoluta bästa, och kan inte råda över yttre omständigheter. Vi hade inte behövt oroa oss trots från början höga förväntningar; allt gick inte enligt plan, det var så över förväntan att det knappast var sant. Bröllopet var underbart, middagen fantastisk och dansen superkul.

Vi är så tacksamma över alla våra fantastiska familjer och vänner, och är kärare än någonsin :D




Foto på U + L: Paulina Westerlind

Dancing the night away

Efter bröllopsvals, praliner och tårta var det dags för ohejdad partydans. Efter tips från Jill & Stefan hade vi konsulterat ingen mindre än Göteborgs finest Demonika! Det var tokdans en masse och hade vi inte bestämt sedan innan att det var dags att gå och lägga sig vid halv tre hade jag förmodligen dansat än... Behöver jag tillägga att brudgummen och jag var sist i säng? :)

På fredag har även Stockholmsboende den stora glädjen att höra Demonika. Kanske inte lika vilt (mer disco, soul och lite elektronisk dansmusik säger Demonika), men ta chansen att lyssna på denna fantastiska Dj! Tranan (Odenplan) är platsen, och 21 - 02 är tiden.

Be there or be square!

Oskadd och redo för action?

När det gäller klänning, utsmyckningar och teman för bröllop har jag full respekt för det personliga valet. För att citera Katerina Janouch "sålänge det inte skadar någon", är ett bra riktmärke. Själv skulle jag vilja addera "och är någotlunda praktiskt för alla inblandade" till det citatet, särskilt i det här fallet.

Idag hade jag turen (?) att se detta fantastiska klipp från vår eviga vän youtube.com. Det gäller inte hela videon som handlar om bla unga brudar i UK utan från 6:30-3:30. japp, klockan räknar ner. Så, se till att du sitter bekvämt, har ljudet på och sinnet i behåll...

Och ja, ingen summering än

Så, vad det värt det? Alla timmar av surfande, rekognocerande, diskuterande, planerande? Ja. Jajajaja. Och flera gånger om. Det var den bästa dagen och vi är fortfarande löjligt nykära. Maken tror att han måste dölja det, för att gå omkring och le så brett så länge i Stockholms innerstad kan orsaka både det ena och det andra.

Och jag lovar fortfarande en summering. Men, att komma hem till en lägenhet i återuppståndelse tar sin energi. Snart. Promise.

(om ni hittat mig på Facebook har flera festdeltagare lagt upp bilder. De var så snabba att jag undrar om de bloggade upp dem med hjälp av mobilen straxt efter frukost i söndags...)

Nygift!

Mitt första inlägg som fru :D

Nyss hemkommna från en alldeles, alldeles underbar bröllopshelg är vi fortfarande lite tagna. Innan bröllopet hörde vi att det alltid är något som inte går som man tänkt sig, alltså förberedde vi oss utifrån devisen "gör så mycket vi kan så långt som möjligt och sedan, det som händer är utanför vår kontroll". Men, allt gick över förväntan och var helt fantastiskt. Vi sa ja, vi åt en delikat middag, tokdansade hela natten och beundrade de 460 rosorna.. Lovar, fullständig rapport utlovas snart!

(och nej, bloggen kommer inte avslutas bara sådär. I min nykärhet har nya friska projekt dykt upp. Just wait and see!)

2 days to go

Idag lämnade vi myllret av planering och inlemmade oss i tredagars-arrangeén. Kaoset börjar lägga sig?

Efter ett år av planering var det fortfarande saker som var kvar på slutet. Blivande mannen med kollega satt halva natten och petade i texter. Ingen skrivare ville ta de fina pappren. Några sista minuten avbokningar (we love you) och en nytillkommen barnflicka. Magen är fortfarande inte bra och jag försöker bibehålla lugnet. Kanske är det en rejäl magsläng man ska ha veckan innan bröllopet för att komma i klänningen? Jag försöker peta i mig kanelbullar så den inte ska ramla av på lördag...

Sitter i sängen i lyxiga sviten, och har precis badat i vedeldade kar. Allt är toppen, och imorgon får vi frukost på sängen. :)

(och jag lär ju hetsblogga imorgon med...)

Hippad mö! (del 2)

Lördagen startar lugnt, jag hämtar Ebayade paket och överväger att gå ut och springa denna sommarens sista klämtande dag. Icke. Kl 11:00 ringer mystiska mannen Melker "var är du? Jag ska hämta upp dig". Pulsen stiger. På gatan står en svart bil, vi kör iväg. Att titta på The Bourne Ultimatum dagen innan kanske inte var en så bra idé, jag har väldigt många bilder i huvudet under färden...

Vi stannar i Gamla Stan, där några av de allra sötaste väninnorna står - alla illmarigt leende. Dagen inleds med underbar te-stund med trekantsmackor, scones och bakverk. Fler väninnor ansluter. Jag får det ljuvligaste av hantverk, en krina med liten slöja till. (Bild kommer snart) Ur en stor påse får jag välja ett paket, och sedan gissa på innehållet vem det kan vara från. Det lurigaste av dem alla inleder.. Truppen går vidare, och för mig som är van att vara den som arrangerar är det både läskigt och kul att inte ha en aning om vad som komma skall. Vi hamnar på en yogaklass med världens bästa yogalärare, sedan vidare mot mysiga badet i Gamla Stan med vin och frukt. Fler paket följer (bara uppfinningsrikedomen är värda ett inlägg i sig!). Efter en stund kommer en stilig kille. Jag anar ugglor i mossen... Men icke hade jag behövt oroa mig; en timmes massage senare fortsätter den underbare mannen med att lägga en komplett make up. Tjejerna drar iväg, och vi som är kvar går ner till kajen. Söta träbåten anländer och färden går vidare. Solen skiner och här sitter jag i fina båten mitt i stan på vidare äventyr.

Vi anländer södra Söder och Kickis lägenhet. Stora middagsbordet väntar, fantastisk mat, gott vin och massa bus. Det var frågor som besvarats av blivande mannen (många oooanden och aaaahanden, han ligger bra till hos vänninorna :)), fler paket från de som inte kunde vara med, champagne och en hel del annat.

Tack söta underbara älskade väninnor för en helt underbar dag! Att få känna sig så bortskämd och omhändertagen som jag gjorde var verkligen något jag unnar alla. Det är svårt att i ett inlägg beskriva fantastiska ni är, jag sammanfattar det med - you rock!!!

Möhippa del 1

På fredagen kom följande SMS: "Godmorgon! Packa en väska med svettkläder, badkläder och ditt nya silverfodral med passande skor. Gå sedan till jobbet och invänta instruktioner." Med hjärtat i halsgropen följer jag instruktionerna. Silverfodralet är lite väl mycket fodral, så alternativ packas ner. Jag går till jobbet, fortfarande med hjärtat i halsgropen. Väntar. Väntar lite till. Undrar när och vad som ska ske. Åker på externt möte, utan väska. Inte kan väl Det Stora Försäkringsbolaget ha ett finger med i spelet? Kommer tillbaka till kontoret, fortfarande inga nya instruktioner. Vid det här laget är jag så uppspelt att jag knappt kan Facebooka. Tur att det är fredag eftermiddag..

Möter upp med söta tärnan och uträttar make upärenden på NK. Stora väskan är med. Inga nya instruktioner. Pulsen slår i 150. Ni fattar läget... Det blir vin med Karin och Linda på Nox, sedan hem och chilla. Jag brjar inse att fredagen nog inte blir dagen. Pulsen lägger sig långsamt.

Ojojoj

Det kommer ett inlägg om helgens aktiviteter. Bara inte nu...

Morgon-SMS

Imorse 06:50 kom ett sms. Jag har en vag känsla av att det kan vara ett eventuellt möhippetrick.. Som den (numera) lätt kontrollfreaks-artade blivande brud jag är undrar jag givetivis vad som händer nu...

Jag har min väska med mig.
Jag är på jobbet.

Lite förväntansfull. Kanske lite rädd. Bör jag vara det?

So you think you can dance?

SYTUCD är ett av mina absoluta favoritprogram. Duktiga dansare castas och paras ihop för att sedan dra olika dans-stilar ur en hatt på lapp och framföra i nästa avsntt. Naturligtvis ingår även ett röst-moment. Inte lika kul som att se koreografierna, klädsel och framförallt - veckans träningsrapport.

I tisdags var Blivande Mannen och jag på danslektion. Jag hade egentligen inga förutfattade meningar, det har jag inte längre tid med i späckade schemat fram till dagen D. Alltså var jag inte särdeles mentalt förberedd på vad som skulle ske. Men, en halvtimma in i lektionen hade våra steg synkroniserats, våra ryggar sträckts och armar böjts. För att citera sportstjärnor som intervjuvas efter seger: Det kändes bra! I salens spegel blev jag dock synnerligen väl påminnd om att vi fortfarande var fjärran från det som kan kallas graciöst.

Ikväll hade vi vår andra lektion. Grundsteget sitter där det ska, men tillsammans rör sig våra fötter inte alltid i samma riktning. Eller ja, samma riktning är det ju, men inte alltid motsvarande ben vilket är en förutsättning för pardans. Vi tränade även s k sway, som skulle få oss att se än med svanlika ut. Jag säger inget om de tre proffs-paren som delade träningslokal med oss. Inte heller kommenterar jag deras lätt höjda ögonbryn när mina småtår fick sig en omgång av storfoten (obs ej Carl Bildt).

På söndag är det dokumentering medelst videokamera. Sedan hoppas jag träningslägret är över, och vi kan sväva iväg som Fred och Ginger..

Alla har vi olika sätt...

MSW i din RSS

Just det, nu kan du få Martha Atewart Weddings in i din RSS-läsare :) Jag har bloglines, men Google reader ska vara bra den med!

Här är länken ni vill prenumerera på:
http://blogs1.marthastewart.com/weddings/index.rdf

Grönt är skönt

Såhär i miljödebattens tidevarv har även vi funderat över de gröna bröllopet. Tänk mindre St Patricks och mer Carbon footprint. Vad gör då vi för att tänka lite extra på moder jord?

Jo, vi väljer ett ställe som nästan helt har egen el-försörjning från traktens vattenfall.
Vi väljer fisk på menyn, så lokalt fångad som möjligt, likaså grönsaker (skördade, inte fångade).
Mr Tårta bor inte heller långt från festplatsen.
Och självklart har slottet en stark miljöpolicy vad gäller handdukstvätt, tvål m m
Vi uppmanar våra gäster att samåka så långt det går.
Och ja, lite flyg behöver vi åka på vår smekmånad men till största del blir det Shinkansen.

När gav du din partner en utsläppsrätt sist?

12 dagar kvar

Kan man säga att nedräkningen har börjat nu? Eller får man bara räkna ner när det börjar på tio? Det börjar bli knappt om tid. Och hur ska jag hinna? Vardagar till fem är arbetstid och det är definitivt no-no att bröllopsfixa (utom på lunchen då). Efter jobbet försöker jag göra de sista Ebay-fynden, besöka min vanliga community och försöka stävja mitt beroende av Facebook. Bloggandet har blivit pinsamt eftersatt, men tack söta blivande man - efter 132 postings lade du inte ett långt och fint :)

Idag var vaken-tiden schemalagd på minuten. Ekipaget var bara 15 minuter försenade till sömmerskan och tack och lov är hon både rar och inte så dyr på ändringar. Efter helgens eskapad [1] lovade hon mig att sy dubbla sömmar på klänningen när allt är måttat och klart :)

[1] Det här kan jag inte berätta om nu. Men kanske sen, om jag får lov..

Brudgummen talar

L här. Det är inte jag som är "jag" på den här bloggen. Men i brist på bättre pronomen för att uttrycka självet kommer jag att låna "jag" ett tag. I alla fall för det här inlägget. Hittills har det varit en väldigt ensidig syn på W2007 här. Och med all rätt. Jag kan intyga att utrop om bridezilleri eller "all in, it's now or never" har varit en del av verkligheten det senaste året. Det är inte alltid lätt att hänga med i svängarna. Good enough is never enough...

Hur många bröllopsmagasin har jag läst? Jag har bläddrat igenom några Martha Stewart Weddings. Mest för att Martha är ett fascinerande fenomen i sig men också för att världen som målas upp är otroligt åtråvärd på ett plan och helt sjuk på ett annat. Fördjupningen i varje enskild detalj där fransarna på brudnäbbarnas organzakjolar ägnas flersidiga reportage gör att ribban sätts på en absurt hög nivå. Eller också kanske det bara är för fantasin. Fast blivande frun hävdar bestämt att Marthas tips är "jättebra". Vad har jag mer gjort...köpt Vera Wang on Weddings till henne och även bläddrat igenom den. Sett enbart som fysisk bok är den helt fantastisk: formatet, pappersvalet, layouten. Det bara flödar av valrhonagrädde och pol roger-bubbel från varje sida. Ingenting är för litet och oviktigt för att inte vara med.

Men egentligen, vad handlar ett bröllop om? För mig är det ett djupt symbolmättat firande av kärleken mellan två människor och deras vilja att leva tillsammans. I champagneyra och influensa, på semester och däckbyte på nattlig vinterväg. Detta tillfälle är starkt i sig självt på ett individuellt, psykologiskt plan där "jag jag jag" skall uppgå i "VI VI VI".
Men när man gör något så stort så vill man så klart visa det för dem som betytt och betyder mycket för en. Det ska bli fest! Men alla som bjudit hem mer än två personer på sittande middag vet att det är en del arbete och fixande med det. Beslut ska fattas, mat ska inköpas och lagas, snacks läggas upp och drycker blandas. Dessutom ska två veckors kläder plockas ihop och lägenheten städas och fejas. Det handlar om respekt för dem man bjudit in och glädjen i mötet. Det säger sig självt att ett bröllop med 90 gäster blir exponentiellt mer att hålla reda på. På alla plan.

Tack o lov är min blivande fru en organisatorisk talang av format, tänker i fler steg än jag och har en förmåga att inhämta och processa information till användbara idéer som är rent ut sagt märklig. Men bra.

Så har jag varit en fripassagerare på den här resan? Delvis, absolut. Men jag valde resmålet...och sedan har jag försökt agera som en balanserande faktor och satt ner foten och hållit upp handen ibland men mestadels applåderat och ropat hurra!

Så hur känns det så här två veckor innan? Vi repeterade igår med vår chica city-präst och det känns alldeles förträffligt. Det ska bli otroligt kul helt enkelt. Inget kan gå fel eftersom inga fel finns. Dyker bruden upp så kommer jag att vara där. Jag tror till och med att jag ska klippa mig innan. Kanske raka mig lite också.

Rearåttans återkomst

Ska du stå brud snart? Eller vara tärna? Eller, bara vill unna dig något fint (läs: skor)? Now is the time! Så många fina skor på slutrean var länge sedan jag såg! Dessutom kan man hitta en hel del snygga skor som funkar ett tag till i höst och även nästa vår. :) Jag tänkte länge att det var dags att ditcha wedges (kilklack) men icke, funkar nästa vår med.

Några favvoshoppingsiter är:

Zappos.com
intermixonline.com
Barneys Co-op
e-luxury
Yoox

I Stockholm har bl a Natalie Schuterman och Mrs H slutrea, i Göteborg ABCD och Mouche. Glöm inte att ta en tur på stan, till och med Din sko och Mixage har finfina skor för nästan ingenting!

En utnämning!

En av mina favoritbröllopsbloggar, I nöd och lust har gett mig en utmärkelse! Tänkte nästan att det var något på gång när besökskurvan fyrdubblades under gårdagen :)

Med denna fina eloge i bakhuvudet vill jag gärna ge en guldstjärna till några andra bloggar som brukar förgylla min vardag:
Beauty and the belly a.k.a f.d Bridexena brukade blogga om bröllop men bloggar numera om Bumpy :)

Om jag vore din hemmafru skriver lustfyllt och synnerligen underhålland om matlagning. Oftast vill jag äta alla portioner själv.

Weddingbee.com är en samling sköna tjejer i Det Stora Landet i väster. Jag har tappat räkningen på hur många som gemensamt bloggar på weddinbee, men underhållande är det. Många DIY-tips, bröllopsbestyr i allmänhet och en hel del kulturkrockar utlovas..

Doften av bröllop + Dagens status

Min söta tämligen gravida ("Åh nu är det inte långt kvar? Jo, 2 månader") väninna H gav mig igår den ljuvaste av dofter - Vera Wang. Jag är sedan tidigare ett stort fan av både Narcisso Rodriguez och Agent Provocaterus originaldoft, och Vera är ett välkommet tillskott inför den stora dagen.


Dagens status:
* Danslektioner bokade
* Klipp och färg bokat
* Menyn är äntligen bestämd! Det där med provätning får vi nog skippa, tiden är inte riktigt på vår sida länge, i varje fall inte om all pappslöjd ska hinnas klart.
* Imorgon ska vi öva med prästen! I annan kyrka, på annan ort, med annat upplägg men det blir säkert toppen ändå (märker ni min tillbakahållna stressnivå här?)
* Näbbklänningen har anlänt. Visst är det alldeles alldeles underbart med Ebay, varje vecka är julafton med nya paket! Kanske därför jag figurerar i ett kommande reportage i Elle om mina bästa Ebay-tips. (Härligt med en post som alla utgifter kan gå på helt utan köpångest!)

Issues:
Placeringskort. Jag skriver så oläsligt att läkare inte ens kan tyda mitt kladd. Ja knappt ens jag själv! Har varit på Panduro och letat schabloner, men sjävklart var de slut. Min kära mor med den mest fantastiska av handstilar har redan skrivit nära 100 adresser på kuvert, och blivande mannen textar inte så snyggt han heller. Någon som har en fin handstil som är sugen på att texta 88 placeringskort? Ersättning utgår :)

De små sakerna i livet

Dagens bild: vårt badrum - sedan 2 månader. Nu vet ni att jag inte bara småsjåpar mig över att det är lite ofräscht eller smutsigt. Numera njuter jag över att få befinna mig i kompletta badrum med dusch, handfat och toalett...

Pirr i magen

Idag slog det till på allvar. Eller kanske redan igår, när jag insåg att varje kväll fram till dagen D är fylld med danslektioner, träning, provning av klänning etc?

Jag vill röka cigaretter hela tiden. Att jag vill röka dem hela tiden nykter och flera timmar innan eftermiddagen betyder bara en sak. Fjärilarna i magen har anlänt.

...och så var det bara 19 dagar kvar...

Framför mig ligger högar med papper som snart ska bli kyrkoprogram, placeringskort och annat. I knäet ligger en skållhet Mac. Brevid mig sitter blivande mannen. Schemat börjar bli pressat och tiden knapp. På något sätt ska vi titta på klinker och badrumsinredning till vår sargade lägenhet, ordna tusen och en sak till bröllopet och samtidigt vara fokuserade på jobbet.

Det här året har känts väldigt mycket. Mina arbetstimmar har varit många och långa, blivande mannens mest traumatiska. En regnig sjukdoms-semester kanske var vår gemensamma katharsis. Nu stundar nya tider; för en vecka sedan började jag på annan byrå med nya projekt och medarbetare, snart kommer blivande mannen hitta ny arbetsglädje. Nu kanske ni tror att ämnet skenar långt iväg från w2007, men icke. Stora värmen till mina f.d kollegor som trots allt följt mig genom förlovning och de första trevande planeringsstegen. Det har varit en resa, både tuff och rolig, lärorik på många sätt. (Både jobbet och w2007...)

Hej då gamla byrån, och Hej nya!

Weekendplaner

Just det! Alla gröna fält är avklarade bröllopssaker!
Men, ser ni fälten i vitt? Det är bröllopssaker som inte är påbörjade än.
Och ser ni fälten i rött? Det är saker det är hög tid att göra nu...

(om ni undrade vad jag - eller vad vi - ska göra i helgen menar jag...)

Berg- och dalbana

Att livet går upp och ner, fram och tillbaka är inget nytt. Just nu känns det mer än någonsin i magen. Ena dagen känns allt klappat och klart, excel-bladen väntar på att fyllas med grön färg och issues blir lösta. Men så kommer de där stunderna när det känns som fritt fall. Som till exempel när jag insåg att Simon fyller trettio snart - och då kommer jag vara gift. Och nästa vintersäsong - gift. Och nästnästa lön - gift. GIFT! Sånt som föräldrar är. Och andra. Men jag? Ni fattar...

I den gamla rom-com filmen "Romy & Michelle's high school reunion" står de präktiga smalltown gravdimageprydda, lefthandring-försedda hemmafruarna där och säger "we're all maaaaaaarried" med nasal röst. Jag säger inte att något av det är fel, bara inte något som i mina ögon räknas som status. För livet är inte status, livet är ju till för att upplevas med sin älskade, sina vänner och familj, och saker som bröllop och bäbisar är väl en bonus - inte status [1]?

[1] Sedan finns det ju faktiskt en hel del trofé-barn som visas upp i tid och otid (och för all del en hoper likaledes trofémän och -fruar (Melaaaaaania Knaus)). Men som vi brukar säga, "det du inte lägger i tid på dina barn när de är små får du betala tusenfalt igen till psykologen senare". Det kanske gäller relationer generellt förresten...

Ringmärkt?

Ibland är det lätt att glömma saker, trots excelblad och flikar. Efter jobbet pinnade jag iväg till guldsmed No 4; alliansringen vi skaffat har inte bara visat sig vara något stor utan även tydligen omöjlig att ändra. Guldsmed No 1 sa nej, No2 sa blankt nej, och No 3 bara tittade på mig med en obegriplig blick. Enviset har löst många saker, så varför inte fortsätta tills någon åtar sig jobbet, tänkte jag i mitt stilla sinne?

Den söta (och väldigt gravida) H sa "att kan någon ändra ringen så är Mr M", och då menar vi inte hennes man utan Guldsmed No 4. Men icke kunde han heller. En annan lösning är nu i sikte, och slutet verkar bli gott. H lyckades i sista stund påminna mig om att visst ville jag väl ändå passa på att gravera ringen? Det blev beslut där och då, och hur mycket jag än favoriserar linjärer verkar inskriptionen bli italic...

Så nu undrar ni väl om inte undertecknad Ebayat lite idag kanske? Jo men se det har jag! En styck bedårande näbbklänning väntas hem nästa vecka! Herzlich!

Dagens film

Japp, något helt annat! Men, jag gillar jur (nästan alla) och Ellen väldigt mycket. Och ja, lite såhär är det:

Enough is enough?

I dagens SvD finns en lång artikel om bröllop planering etc.. Bruden i artikeln uttalar sig om ditten och datten, och verkar tillsammans med artikelförfattaren präktigt förfasa sig över hur vissa blivande brudar verkar vilja planera ALLT in i MINSTA detalj. Som ett självpåtaget språkrör för United Bridezillas of the World säger jag -Låt oss vara! Leave us be! Laisses-nous tranquills! Om vi nu vill spendera dygnets vakna timmar med planerande, ja men låt oss! Vad skadar det dig, du utomstående betraktare?

Alla människor har rätt till en egen åsikt, vi brukar kalla det yttrandefrihet. Vi har också rätt till handlingsfrihet inom lagens gränser (här borde i ärlighetens namn även glamourens namn åkallas), och så vitt jag vet innebär det också att vem som helst kan arrangera vilken sorts bröllopsfest som helst. För att citera en härlig gammal film: "It's my party and I cry if I want to". Så, sluta gnäll och stötta istället din lokala Bridezilla. H*n kanske behöver lite hjälp med den där is-skulpturformen!

P.s Själv har jag helt släppt alla hämningar. Kanske framförallt de ekonomiska. Istället för att tänka i "antingen eller"-termer tänker jag nu "it only happens once" (och ni som kallar mig romantiker kan läsa det här gamla inlägget och fundera över om jag fortfarande borde vara det). Så vad då? Vad kan ni göra? Stämma mig? ha ha ha D.s

Möhippe-mardrömmar

Idag är det 31 dagar kvar! Nu har vi en DJ, en halvfärdig meny och en trumpetare! Planeringen kan liknas vid det sista vattnet i en balja - små virlvlar kvar, men många.. Börjar känna slite i magen med. I natt var det dags för en ny typ av mardröm - den om möhippor. Men, likt Bridexena börjar även jag undra, det är inte lång tid kvar nu och känner jag mina vänner rätt så.. ja.. Jag vet inte om jag är mest stressad över att det kanske inte lir någon som att det kanske blir?

Nåväl, i drömmen var Kicki, Helena och Ellen med, tre av mina tärnor. Vi åkte i en hiss på västkusten. Samtidigt som en tjock dimma dök upp i hissen försvann de genom en lucka, och Morten Harket (han från Ah-a ni vet) dörk upp. Han såg visserligen mer ut som Morrissey goes Wolverine(han har något, jag vet inte vad riktigt..), men ändå. et var i alla fall inte särdeles kul, och drömmen avslutades med att Kicki skulle intervjua Filip Wikingson på Resumébaren i Cannes, och jag fick inte vara med för jag var mellan jobb...

+
Tänk er dessa, och med en släng Morrissey!

På liv och död?

Jag har nu helt bejakat min inre Bridezilla. Denna semester har mest bestått i sjukdom och jag har blivit alltmer nervös för bröllopet. Vid mitt senaste läkarbesök avslutade jag läkarundersölkningen med stora ögon och ett "men jag ska ju gifta mig snart" i förhoppning om att läkaren (en McDreamy förhoppningsvis) skulle lägga in mig med rosafärgat dropp, ge mig all sin uppmärksamhet och varligt banna sköterskorna att minsann se till att jag blir frisk omedelbums. Nej, Varbergs primärvårdsakut var inte riktigt så dramatisk och glamourös. (men jag är mycket nöjd med vården, 4 av 5 gasbindor hitills).

Jag har också insett att jorden faktiskt snurrar kring mitt och L's bröllop. Det kanske är svårt att tro, men ungefär 3 meningar in i vilken konversation som helst dyker bröllopet upp, oavsett om vi startade samtal kring mördarsniglar eller grillbäddar. Så kan det vara. Kanske är det därför jag nästan kippade efter andan av lycka när svärföräldrarna nu skaffat bredband, och min Mac och jag kan surfa hyfsat snabbt och obehindrat efter unity candles, näbbklänningar och annat livsnödvändigt.

Kanske kan det också vara för att på något sätt vara helt världsfrånvänd i tider som dessa när alla gamla regissörer och primadonnor verkar trilla av pinn. Måtte de ha en härlig fest däruppe bland molnen!

On the road again

ring Sverige, och trots att vi kämpar med 14.4 modem, utdaterade browsers och jag med min andra penicillin-kur ska jag försöka sammanfatta lite status:

I måndags hade vi Det Stora Samtalet med vår präst. I timmarna tre avhandlade vi allt stort och smått. En rejäl mental genomsköjlning, gud blandat med KBT och lite sunt bonnförnuft.

Frisör fixad! Klipp och färg i Stockholm, Dagen D på Platsen P!

Make blir det nog jag själv som gör. En kurs eller tre i Stockholm, men jag orkar inte leta reda på en person till nu. Om det inte dyker upp en mirakulöst som inte debiterar en säck guld och som kan själv kan ta sig till bröllops-platsen får dte vara.. (därmed inte sagt att jag inte kommer spendera en förmögenhet på make hos Armani/Mac/Kanebo innan).

På det gourmetfronten intet nytt. Det börjar dra ihop sig och jag är superstressad över allt som ska fixas. Imorgon skulle vi träffat Monsieur Tårta himself, un vrai artiste, för att diskutera detta ack så viktiga bakverk. Nu har jag precis påbörjat penicillinkur No 2 och Monsieur Tårta vill absolut inte ha några basillusker då han ska till det härliga norra landet i väst snart. Jag får ringa honom och se om vi kan försöka ses nästa vecka, när medicinen brottat ned det otäcka.

Ungefär samma status har vår första gourmetupplevelse som man och hustru (det lät fint det va...). Imorgon skulle vi träffa Le Chef, men nej, när smaklökarna inte känner skillnad på vare sig tonfisk eller kyckling (remember Jessica Simpson anyone? ;)) är det inte värt att ens prata om det.

Så, nästa vecka blir nog inte den där lugna fina semesterveckan, utan troligen den där "shit nu måste vi fixa för snart snart snart är det Dagen D".

Dra ner på ambitionerna? Trodde ni kände mig vid det här laget...

Mardrömmar och detektivarbete.

Nyss hemkommen från Arvika har mardrömmar och mindre hjärtattacker avlöst varandra. Inte i fysiska livet, mer i glamourens tecken.

Jag befinner mig just nu vid kusten, fjärran från överbetalda nagelteknologer och stilettklacksvänliga gator. Omnejden präglas av små vita hus, röda sjöbodar och en attityd som get ordet "äppelkäck" eller möjligen "saltstänkt" ett ansikte.

Scenario: Igår ringer det från Toni & Guy. Kvinnlig röst upplyser mig om att min tid hos Hasse dessvärre måste avbokas. (Jag bokade tid i Maj för att vara toppstylad för bröllopet i September.) Hon fortsätter; "han har slutat här". SLUTAT! Hon kan naturligtvis inte ge ut ett nytt telefonnummer heller, det strider mot deras principer.

Så, vad gör man? Han ligger ju på Agentur.. men, ja! Briljant plan! Jag ringer lilla K! Tack vare söta lilla K har både jag och mannen nu inte bara nummret till Hasse, utan även en ny klipptid till hösten :D

Så vad hände med mardömmen då? Igår insåg jag att det är sjukt nära till bröllopet. Fortfarande saknas alldeles för många pusselbitar, och hur vi ska lösa dem utan hitta.se, eniro eller internet i största allmänhet vet jag inte.

I natt vaknade jag av kanske den jobbigaste bröllopsrelaterade mardrömmen hitills; alla sitter i kyrkan och väntar, L står vid altaret. Jag sitter i ett annat rum utanför med mina två koreanska väninnor (hm, tydlig påverkan av utländska bröllopsbloggar här). Jag känner mig lugn, allt ska vara klart.. när.. jag plötsligt inser - ingen kyrkorehearsal har ägt rum! Ingen musik är bestämd! Hur ska folk veta vad de ska sjunga, och när? Snabbt bläddrar jag i en psalmbok och försöker hitta några psalmer jag känner igen. Klottrar snabbt ner dem med blyerts på rutigt papper (alla som känner mig vet att jag hatar att skriva med blyerts), och ber en av tjejerna att ge det till organisten. Prästen vet ju vad hon ska göra, nu får vi Ad Hoca..

Sedan vaknade jag med en puls på 200. Tur att prästen kom till sommarhuset igår, högsta prio på samtalsämnen till eftermiddagskaffet är vigselmusik..

Arvikafestivalen

Hello!

L, sessan och jag är just nu i Arvika, på festivaaaaal! Det kommer dröja en dag eller så tills nya bröllopsinlägg kommer, men den som väntar på något gott.. :D

Nytt nummer!

Ojojoj nytt nummer av Martha Stewart Weddings ute nu! Köp det online på Press stop! Bröllopstidningarnas bröllopstidning - alla kategorier. Får svenska bröllopsmagasin att framstå som billig porr: fult ljus-satt och dåligt regisserad.

Är du inte en lika förtappad internetshoppare som mig - oroa dig inte; man kan betala mot faktura också.

Undrar om det kommer se konstigt ut att ha senaste MSW med till Arvikafestivalen?

Officially bridezilla?

En stor dag. Vårt ännu större paket från USA har äntligen kommit fram! Tack söta Cilla för hjälpen.

Klipp, klipp....

Inte så miljövänligt, men väldigt bra för lättsmält choklad.

Aha! Första lagret; söta hjärtfomade tvålar i tyll med svart band.
Och jag inser att mitt hår verkligen ser ut som två slokande cockerspaniel-öron

Lager nummer två: specialbeställda M&Ms i vitt och ivory!

M&M no 1: Lars & Ulrika.
M&M no 2L & U 070901 - datumet för vigsel.

Upps.. en liten guldbikini slank visst med också! Överdelen var perfekt, underdelen passar en väldigt väldigt liten rumpa... Men, det var ju toppen jag var ute efter så det är helt ok.

Att hitta vigselringar

Vi har varit besökt ett dussintal guldsmeder, spanat in tiotals siter och letat febrilt i tidningar efter inspiration. Jag hittar tusen och en superfina modelle, men ingen som hittils fyllt kriterier för att vara vigselring. Att hitta en fin modell som skiljer sig som ska gå att bära varje dag oavsett aktivitet är inte det enklaste.

Nu tror jag att Ringen med stort R är hittad! Efter mycket letande fanns den helt plötsligt på min favvoplats Kaplans.På onsdag får jag se den live. Måtte den vara lika stilig live som på utskrift, annars är vi tillbaka på (nästan) ruta ett igen.

Varför Kaplans rockar så? För att citera Blingmaster H: "Never pay retail".

Den som spar hon har

Om jag av någon anledning precis haft ett 450-personersbröllop i i en vecka som skuggats av paparazzis...

Om min man hade hetat Donald Trump eller bara varit lite allmänt rik och sett lite maffia-italiensk ut med backslick och fuktig överläpp...

Om jag hade varit iklädd något skinande kritvitt sjok med mycket bling och strössel på signerat Versace/Romona/Dior...

hade jag nog satsat på ett skåp från The Bridal Armoire Company.

Krakel spektakel

Urk. För snart tre veckor sedan slog sjukdomen till. Nu, efter några dagar på penicillin och starka hostmedicinen är tillståndet - oförändrat. Jag har lätt panik och drömmer mardrömmar om att de kilon jag gått ner ska komma tillbaka snabbare än du hinner säga google.

Avskanaden av motion och ork gör mig helt hängig, trött och lätt oroad. Ska dessa konstiga blemmor hinna gå tillbaka snart? Kommer min hy hinna repa sig? Det är inte alls långt kvar nu, och jag hade gärna velat hinna forma det där gäddhänget en aning innan det är dags för sista provningsdagen för klänningen...

Jag behöver en dunderkur - NU!

(ja jag tycler lite synd om mig själv:( )

Den moderna husmoderns praktika?

I mitt dagliga liv är excelblad och tidplaner ständigt återkommande. Inte så konstigt att det gamla kalkylprogrammet får hänga med hem efter jobbet? Självklart finns det inte bara ett utan två finfina excelblad till bröllopsplaneringen, varav det ena med nio flikar. Toppen för allt från adresser, boende, allergier, vilka som har OSAt och mycket mer.

Utöver bröllopet åker både provatekonomin och semestern på en släng av excel med. Min familj är spridd över rikets alla hörn, och med ytterligare en familj att ta hänsyn till blir det en hel del flackande och farande på somrarna. För att se till att alla hinns med (inklusive oss själva..) blir det minst en plan innan lilla Saaben puttrar söderut för någfra veckors vila. Tidigare är det undertecknad som enhälligt styr dokumenten, så döm om både min och blivande makens glädje när vi insåg hur smidigt Googles alender var!

* Vi kan skapa egna kalendrar
* Vi kan skapa gemensamma kalendrar
* Kalendrar för särskilda ändamål
* Påminnelser

.. och säkert en massa andra saker. Tidigare har vi försökt med iCal men byte av datorer m m har ställt till det. Nu, fritt fram för delade kalendrar. Testa själv Google mail (med kalendern i). Nu ska jag bara få in den i mobilen med.

Blomstertider

Pioner är bland det vackraste jag vet, men de kan vara luriga att få tag i efter juli. Enligt några florister går allt - men med lite tips och tricks. Sån attityd gillar jag :)

Det tråkiga med blommor är det otroligt korta bäst föredatumet. INget kan vara så lyxigt eller elegant som en riktigt stor bukett med snittblommor, men inte heller lika ledset och passé som en sloknad dito. Ska man vara på landet eller av annan anledning vill spara som bukett kan alltid konstgjorda blommor funka.

Martha's onion rose USD 35 från Dulken & Derrick.Nr 2: en finfin bukett från Michael's
Självklart har allas vår Martha även utmärkta tips på en fint varierad pappersbukett. Undrar om det där var beundran över tålmodigt pyssel eller bara skvätt tisdags-ironi?

Det rätta valet?

Det börjar dra ihop sig, och jag är inte ens nära en idé om hur hår och annat ska vara. Jag toksurfar olika siter för tips, spanar ivrigt på de frisyrer brudarna i dagstidningen har och överväger de flesta kombinationer. Inget känns 100%. För mig måste det Rätta Valet vara gjort, en halvmesyr fungerar inte. Resultatet kan bli á la Nanny Fine, Amy Winehouse eller Gwyneth, men jag måste känna att valet är mitt, att jag kan stå för det. Idag är det 2 månader kvar. 60 dagar. Paniken är nära. Den 19e Juli har jag date med ny frisör, måtte Ulla kunna göra underverk med min pudelfrippa!